Jordförbättringsmedel

Jordförbättringsmedel

I projektet Raseborgs å behandlas avrinningsområdets åkrar med jordförbättringsmedel som har en minskande effekt på näringsbelastning till vattendrag. Behandling av åkrar med gips, strukturkalk och träfiber görs i samarbete med områdets odlare. Hösten 2019 behandlades nästan 100 hektar åkermark med gips och strukturkalk. Behandlingarna fortsätter år 2020.

Gips och strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod bl.a. vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst. Strukturkalken är däremot mera känd i Sverige, där man kan få miljöstöd då man behandlar åkrarna med strukturkalk.

Bekanta dig med jordförbättringsmedel:

• Gips, strukturkalk och fiberslam, miljöministeriet
• Maanparannusaineista hyötyy viljelijä ja ympäristö, Käytännön maamies (på finska)
• Janne Heikkinens (Vilkku Plus-projektet) presentationer ”Maanparannusaineiden merkitys” (Maaperäilta 4.12.2018) och ”Maanparannusaineiden käyttö peltoviljelyssä” (Maaperäpäivä 27.6.2019)

En fungerande vattenhushållning är enförutsättning för att använda jordförbättringsmedel. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda strukturkalk eller gips, om det inte är fråga om naturgips. Dessutom lönar det sig att fästa uppmärksamhet i valet av medel. Valet skall göras utgående från skiftets egenskaper. Vid Raseborgsåns pilotförsök kontrollerades markkartering, särskilt jordmånen, mullhalten, jordens pH samt näringsämnenas nivå och förhållanden mellan näringsämnena. Målsättningen var att välja de jordförbättringsmedel som bidrar bäst till en balanserad bördighet på skiftet ifråga.

• Strukturkalk rekommenderades, ifall jordmånen är lera, pH:t är lågt och ifall det råder brist på kalcium. Strukturkalk rekommenderades inte ifall jordmånen är grövre än lera, förhållandet mellan kalcium och magnesium är över 8, särkilt ifall det råder brist på magnesium från tidigare, och ifall pH är högt (6,5-7).
• Gips rekommenderades ifall jordmånen är lera eller lättlera, ifall pH är på en lämplig nivå eller ifall det råder brist på kalcium eller svavel. Gips rekommenderades inte ifall jordmånen är grövre än lättlera, ifall förhållandet mellan kalcium och magnesum är över 8 och ifall pH:t är lågt och skiftet är i behov av kalkning.
• Näringsfiber rekommenderades ifall jorden är mullfattig eller ifall det råder brist på näringsämnen. Näringsfiber rekommenderades inte ifall fosfornivåerna är betänkligt höga.
• Förutom en skiftesvis rekommendation om jordförbättringsmedel gav experten vid behov råd gällande förbättring av bördighetsbalansen. Till exempel, om magnesiumnivån är lägre än god, rådgavs det användning av magnesiumgödsel i samband med jordförbättringsmedel som innehåller kalcium.

Som expert i försöket var VILKKU Plus-projektets jordmånsexpert och projektansvariga Janne Heikkinen. Förutom jordens kemiska egenskaper, lönar det sig att beakta även fysikaliska egenskaper såsom markstruktur och jordbearbetning.

Jordförbättringsmedlens effekter på vatten och jordmån utreds som bäst i flera projekt. I projektet Raseborgs å följer man upp bl.a. vattenvårdseffekten samt den mikrobiologiska aktiviteten vid de behandlade åkerskiftena.

Bekanta dig med gips:

• SAVE-projektets informationspaket om gips
• SAVE-projektet har utrett hur gipsspridningsmetoden lämpar sig för vattenvård
• Gipsprojektet vid Vanda å har engagerat över 50 odlare
• Artikel i publikationen Agricultural and Food Science: Gypsum amendment of soils reduces phosphorus losses in an agricultural catchment Petri Ekholm & al. (2012)
• OSMO-projektets rapport (på finska): Kipsi maanparannusaineena – hyödyt ja haitat maan kasvukunnolle. Tuomas J. Mattila, Veera Manka ja Jukka Rajala. 2019. Helsingin yliopisto Ruralia-instituutti. Raportteja 192. 30 s.
• Odlarens förväntningar om gipsprojektet (på finska), VILKKU-plus-projektet

Bekanta dig med strukturkalk:

• Strukturkalkningen i stor skala i (Sverige), projektet BalticSea2020
• Hemsidorna för ProjektBorn
• Anvisning från projektet Greppa Näringen
• SAVE-projektets funderingar kring strukturkalk (på finska)
• Projektet Rakennekalkki maatalouden vesiensuojelukeinona har börjat. Projektet undersöker strukturkalkens vattenvårdseffekt.

Bekanta dig med träfiber:

• KUITU-projektet har börjat. Projektet undersöker träfiberslammets vattenvårdseffekt.

Jordförbättringsmedel utgör en bra första hjälp för att minska åkrarnas näringsbelastning till vattendrag. Deras effekt uppskattas vara några år. I det långa loppet behövs det dock mera åtgärder för att förbättra åkrarnas växtskick och struktur samt för att förhindra näringsläckage. Sådana åtgärder är bl.a. optimering av fosforgödsling och sänkning av jordens P-värde, vallodling, växttäcke vintertid, skyddszoner samt användning av fånggrödor.