Raseborgsån har sina toppar vid Stängselåsen i Karis. Den som löper igenom Snappertunas forntida kulturlandskap från Läppträsket i Karis, via Raseborgs slottsruiner till Landbofjärden. Landbofjärden hör till Barösunds havsområde. Delar av Raseborgsån kallas även Kungsån och Finbyån.
Raseborgs å hör till små rinnande vatten i lerjordar enligt typindelning av finländska ytvatten. Sjöar finns det vid sidan av Läppträsket längs med sidofårorna. De största sidofårorna är Duschbäcken, Grabbackabäcken, Kvarnbäcken (eller Simonsbäcken) och Idbäcken. Åns ekologiska status otillfredsställande. Barösunds havsområde är övergött och dess ekologiska status är exceptionellt dålig. Tidigare har havsområdet varit ett viktigt reproduktionsområde för bl.a. gädda och gös, men fiskbestånden har kollapsat under de senaste decennierna. Även kräftbeståndet som tidigare varit rikligt i ån verkar vara försvunnen.
Med Raseborgsån rinner det årligen upp till 4000 kg fosfor till havsområdet, vilket gör Raseborgsån till en betydande belastare av havsområdet. Ån är 13,5 lång och dess avrinningsområde är 68 km². Sidofårorna hämtar vatten ända från Ingå. Fallhöjden mellan Läppträsket och Landbofjärden är bara 5,3 m. 70 % av belastningen härstammar från jordbruket. Åkrarna vid huvudfåran lider av översvämningar, som spolar marksubstans från åkrarna. Detta försvårar odlingen och göder vattendraget.
Data om åns vattenkvalitet och biologiska drag är bristfällig, vilket försvårar bl.a. genomförandet av vattenvårdsåtgärder. I projektet Raseborgs å uppföljs vattenkvaliteten genomatt ta vattenprover oftare och på flera provställen samt med två automatiska vattenkvalitetsmätare. Därtill mäts åns längd- och bottenprofil i samband med projektets arbetspaket för vattenhushållning. I samband med projektet har vi fått reda på en hel del gällande åns ekologiska förhållanden:
- Kräftbeståndet i huvudfåran är obefintligt. Provfisket i augusti 2019 gav
ingen fångst. På grund av att vegetationen är tät och att vattennivån är låg
(högst 50 cm), är det svårt att hitta lämpliga miljöer för kräftor i ån. Den
mjuka och leriga bottnen gynnar inte heller kräftorna. Kräftor föredrar en stenig
och fast botten. Orsaken till att kräftorna har
försvunnit kan även vara kräftpest och
vattnets surhet. Kräftbestånden vid sidofårorna är ännu okända. - Det förekommer inte heller övriga fiskeriekonomiskt viktiga arter. I
samband med provfiske i september 2019 fångade man små mängder abborre, gers
och storspigg. - Huvudfåran är inte i ett naturliknande tillstånd. Raseborgsån hör till
klassen bäckar och små åar på lermarker. Det är en naturtyp
som bedöms som hotad.Karaktäristik för denna sorts naturtyp är fårans
känslighet mot erosion samt en kraftig meanderbildning. Kanternas erosion
förhindrar utveckling av vegetationen. I ett naturliknande tillstånd finns det
gott om förna från lövträd som fallit i fåran. Översvämningsområdenas vegetation är frodig. Raseborgsån har för det mesta
blivit rätat i samband med rensningen, några meander- eller översvämningsängar finns inte. Fåran och kanterna
domineras av gräsarter såsom kaveldun, vass och rörflen. I samband med
inventeringen i juli 2019 påträffades ingen sällsynt, nära hotad eller
utrotningshotad kärlväxt. Av främmande arter påträffades förekomster av
jättebalsamin, vattenpest och jättegröe. - I musselkarteringen i maj 2019 observerades ett ställvist rikligt bestånd
av vanlig dammussla samt förekomster av större dammussla. Däremot observerades
inga målarmusslor, inte heller den utrotningshotade och mera krävande arten
tjockskalig målarmussla. Ur ekologisk synvinkel är den sannolikaste orsaken
till att tjockskaliga målarmusslan inte finns i ångrus- och/eller
sandbotten, det långsamma vattenflödet, den stora mängden växtlighet, den stora
mängden partiklar samt den stora variationen i vattenmängden. - Huskvarnträsket, ett gammalt uttorkat träsk
vid mitten av Raseborgs å, är en värdefull miljö får fåglar. Särskilt värde har den som rastplats under flyttningstid,
d.v.s. under vårflöde. Mängden häckande sjöfåglar är dock små p.g.a. att fria vattenytor saknas.
Senast uppdaterad: 22 januari, 2025